Klicka på tikarna i menyn till vänster och se bilder på några av Bellmans avkommor.

Ålbolandets Bellman 2002-2012 ┼

2012-06-20

Tänk att en hund kan betyda så mycket. Ålbolandets Bellmans lyckosamma karriär, framför allt i älgskogen men också i utställningsringen, har naturligtvis givit många oförglömliga minnen. Alla som haft en riktigt bra älghund vet vilken tillfredställelse det är. Men för mig är detta bara en del i den här “Bellman-historien”. Bellman blev nämligen även intressant ur avelssynpunkt och blev far till inte mindre än 10 valpkullar.

Bellman har inte bara gett mig jaktmöjligheter på många olika ställen och massvis med kontakter bland älghundsmänniskor från både Sverige och Norge. Han har också sett till att jag har 60 Bellman-avkommor att följa.

Nu har Bellman lämnat jordelivet. Det är förstås otroligt ledsamt och vemodigt. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Samtidigt måste man glädjas åt den tid vi haft och det faktum att hans gener faktiskt lever vidare. Vår jaktchampion, Sjöstens Patrik (parningsvalp efter Bellman), kvalar till SM om drygt två månader, medan våra ungtikar Lassisbackens Greja (med Bellman som morfar) och Älgskallets Krösa-Maja (ytterligare en parningsvalp efter Bellman) gör jaktdebut strax därefter. Det finns alltså hopp om framtiden!

Man kan inte annat än att känna en mycket stor tacksamhet över att ha fått äga en sådan hund. De som känner mig vet också att jag alltid varit näst intill barnsligt stolt över Bellman, på ett sätt som bara en riktigt insnöad älghundsnörd kan bli.

Nu jagar Bellman i de sälla jaktmarkerna som man säger. Vem vet, kanske är det redan fullt ståndskall däruppe?

/Jonas

Bellman som ettåring.

Bellman på återgång. Älgen han jagade, en ensam kalv, ville bara stå korta stunder så det var bara att ge upp och simma tillbaka till husse. Förmodligen var det roligare att simma över Långsjön åt andra hållet, med kalven framför sig. Men han tog sig pliktskyldigt tillbaka.

Vid 7,5 års ålder drabbades Bellman av en allvarlig benskada under ett ståndskall. Efter operation och gips under en lång period fick vi tyvärr beskedet att Bellman trots allt inte skulle kunna jaga mer.

Bellman gillade tjejer. Här har han smilat in sig hos Älgskallets Aritza. Ett par månader senare föddes Krösa-Maja...
På ålderns höst fick Bellman också smaka på "livets efterrätt". Här är han med sitt irriterande och påfrestande barnbarn, Greja.